The friendly city

1783 ändrades namnet till Charleston, känd för sin rika historia, välbevarade arkitektur och framstående restauranger. Skaldjur spelar en central roll i stadens berömda kök. Restaurangerna serverar delikatesser från södern som till exempel "primento cheese rib Eye" ( entrecote med en röra av ost, majonnäs och paprika) och gröna tomater med blåkrabba. De brittiska och franska influenserna gör att kulturen i Charleston skiljer sig från resten av South Carolina. Jag läser om den gästvänliga och artiga staden och det låter lovande att Charleston har fått utmärkelser, bland annat USA:s most friendly city av Travel och Leisure under 2011 och 2013. I staden pratar man en speciell dialekt den så kallade "Charleston accent" särskilt noteras den i lokala uttalet av stadens namn där vissa äldre i Charleston ignorerar r och förlänger den första vokalen och uttalar namnet som "Chah-l-ston.

Charleston

Efter vårt besök i Greenwood och när det är dags för sonen att spela tennis mot Georgia college i staten Georgia mellan söderns kända städer Atlanta och kuststaden Savannah beger vi oss med hyrbil till den historiska och kulturella staden Charleston, som är den äldsta och näst största staden i South Carolina och residensstad i Charleston County. Staden ligger vid en vik av Atlanten som bildas genom sammanflödet av Ashley och Cooper floderna. När jag hör namnen Georgia och Atlanta tänker jag på den historiska och sorgliga kärleksromanen från södern, som fick mig att gråta som riktigt ung, Borta med vinden. Jag minns hur tårarna droppade ner på den enormt stora inbundna, bruna och guldiga boken som jag lånat av min morbror Lennart och som låg på mitt skrivbord för den var alldeles för stor och tung för att läsas någon annanstans. Jag fick pausa i min läsning för texten blev suddig av de salta tårarna. Mamma bar den varligt genom häcken när hon tänkte att det var nog en bok för mig. Jag minns hur tomt och tråkigt det kändes när jag väl hade läst boken och lämnat tillbaka den. Tur att min farmor kunde tipsa om mer kärleksromaner. Jag ångrar att jag inte bad om att få ärva den boken. Jag kan se mig själv sitta och läsa, rädd för att förstöra de tunna sidorna med mina tårar.
 
 
Jag läste om Georgiens heta sol som man skyddade sig mot med kapotthattar, slöjor och halvvantar, muslinsklänning med krinolin och saffiansskor köpta i Atlanta. Författaren till Borta med vinden skriver om att civilisationen i norra Georgia i grevskapet Clayton ännu var ny och den äldre och mera stadgade trakterna av södern såg ner på Georgias invånare där uppe i norr. Scarlett 0'Haras älskade Tara låg i just i Clayton och tvillingarna Stuart och Brent Tarleton , tvillingar på grannplantage, blev reglerade från just Georgias universitet, deras talang låg i att odla bomull, rida bra, skjuta träffsäkert, dansa väl och slå sig ut för damerna med elegans. Mitchell beskriver målande landskapet " det var ett flammande rött land,blodfärgat efter regn, torrt som tegelstoft i torka, det bästa bomullsland i världen. Ett vänligt land med vita hus, fridfulla plöjda fält och långsamma, gula floder, men ett land av kontraster, av skarpaste solsken och tätaste skugga. Plantageröjningarna och milsvida bomullsfält log mot en varm sol förnöjda och rofyllda. Där de slutade, tog de jungfruliga skogarna vid, mörka och svala till och med under hettans middagshöjd, hemlighetsfulla, litet olycksbådande".  
 
Charleston har en befolkning som uppgår till ca 120 000 invånare. Denna färgskiftande stad är känd för sitt historiska centrum med praktfulla trävillor och stenhus längst smala gator. Staden grundades 1670 och fick då namnet Charles Towne och är uppkallad efter Karl II av England. Många nybyggare kom från England, men Samhället grundades även av flera skeppslaster av nybyggare från de engelska kolonierna i Bermuda och den karibiska koloni på Barbados. Att bo i en kuststad var periodvis farligt för de första nybyggarna som fick se upp för angrepp från hav och land, både från Spanien och Frankrike (som båda överklagade Englands anspråk på området) och pirater. Runt 1793 blev bomullen South Carolinas stora exportvara. Bomullsplantagerna var beroende av slavarbete och även staden behövde slavar som arbetar som tjänstefolk, hantverkare, marknadsarbetare och arbetare. Charleston med sin strategiska hamn blev centrum för slavhandeln, där fartyg kom med afrikaner, som såldes på marknader och transporterades till söders plantager och de amerikansk engelska kolonierna. Vid mitten av 1800-talet var Charles Towne ett livligt handelscentrum, navet i den atlantiska handeln för de södra kolonierna. En viktig handelsvara var hjortskinn, som användes för att tillverka mäns på den tiden moderiktiga buckskinn- byxor, handskar och bokbindning. Jag läser om en intressant kvinna, som utbildade sig i London och kom hem 16 år gammal för att bli chef för 3 odlingar av färgämnet indigo nämligen Eliza Lucas Pinckney (1722-1793). Hon ändrade jordbruket i South Carolina, med hjälp av sin far och afrikanska slavar från Karibien genom odling och förädling av indigo, som producerade en tredjedel av det totala värdet av kolonins export före frihetskriget. Hon var den första kvinnan att bli invald i South Carolina Business Hall of Fame.

RSS 2.0