Resan till Spanien đŽââïžđŽââïž
Farmor och farfars tips Àr att hyra ett hus med swimmingpool och bjuda in hela familjen. Vi har gjort detta tre gÄnger nu och en vecka tillsammans i en liten pittoresk, historisk by som heter Moraira har gett oss mÄnga hÀrliga och soliga minnen för
livet. Vi Äkte nÄgra dagar innan resten av gÀnget kom och bodde pÄ hotell vid havet!
NÀr nu sommaren sveper ivÀg och börjar gÄ mot sitt slut, minns vi allt och gömmer tiden och platsen i vÄrt hjÀrta som en samling som ger kraft. Vi ler och timglaset fortsÀtter att rinna precis som regnet som orubbligt strilar ner nyckfullt vid start och
slut.
Idag ska jag gÄ upp pÄ Pacaya
Idag ska jag gĂ„ upp pĂ„ Pacaya  som inte Ă€r sĂ„ hög men som Ă€r en aktiv vulkan och har utbrott ofta. FĂ„r se om jag överlever. Annars har jag ju sett det vackra Guatemala och sedan kan mna vara nöjd. Jag tĂ€nker mycket pĂ„ dem dĂ€rhemma och sĂ„ roligt det ska bli att komma hem. Idag ska jag skriva ett brev till Andreas som ju kan prata spanska lite. Carmen ska sedan rĂ€tta det imorgon. Kanske jag skickar det till Jakob ocksĂ„. Imorgon  ska jag jobba pĂ„ ett hem för utvecklingsstörda.  Carmen och jag var pĂ„ besök pĂ„ tvĂ„ stĂ€llen i fredags. Först ett ute mot San Felipe. Det var en klinik med lĂ€kare och tandlĂ€kare och en skola med 500 barn. De hade nu skollov. De har ju det barnen till fram i januari. Carmen pratade med en dam dĂ€r. Det var en mycket vacker trĂ€dgĂ„rd med rinnande bĂ€ckar och blommor och palmer.Â
Ăven en stor tavla som speglade olika situationer i landet. SĂ„ gick vi den stora anlĂ€ggningen i Antigua för utvecklingsstörda. DĂ€r var barn frĂ„n 1/2 till gamla mĂ€nniskor. Mycket rent och fint. Det drivs av medel frĂ„n frivilliga utomlands och Ă€ven donationer av rika hĂ€r. Vi gick runt dĂ€r. En dansk flicka jobbade dĂ€r pĂ„ smĂ„barnsavdelningen. SĂ„ frĂ„gade Carmen om jag ville jobba dĂ€r och efter att ha anmĂ€lt ska jag börja pĂ„ mĂ„ndag em. Ska bara ha med kopia pĂ„ pass och tvĂ„ kort. SpĂ€nnande. TvĂ„ veckor pĂ„ em mellan 3-5. SĂ„ slipper jag lĂ€sa lĂ€xor! FĂ„r snart nöja mig med det jag lĂ€rt mig. Ska dock gĂ„ kvar pĂ„ skolan 2 veckor till.Â
Just nu sitter jag pĂ„  taket och Ă€ter frukost kl Ă€r 8.Â
Â
4/11
SĂ„ har jag varit och skrivit in mej i Obras sociales del Hermano Pedro.Jorge hette mannen jag talade med. Jag ska börja imorgon kl 3! SpĂ€nnande!Â
Det var det igĂ„r ocksĂ„ minsann. Kl 1- 1/2 2 for vi med en liten skranglig buss till terminalen dĂ€r vi bytte till en större lika skranglig. Vi var 30 personer som ville bestiga vulkanen Pacaya 3500 m. Det tog sin tid att komma till San Fransisco de Sales dĂ€rifrĂ„n vi skulle gĂ„. Vi for ut pĂ„ carreteran och bussen gasade. Vi for förbi La capital och dĂ€r var en hel det fabriker i utkanten. MĂ„nga hade koreanska namn. SĂ„ var det slumbebyggelse och Ă€ven fina villor. Mycket under uppbyggnad. Ăven ett stort omrĂ„de med absolut likadana smĂ„ hus. SĂ„g ut att innehĂ„lla 1-2 rum och kök. För de oftast stora familjerna med flera generationer. SĂ„ tog carreteran slut och ack en sĂ„dan vĂ€g! Vindlande, hĂ„lig med kratrar, smal och nedanför stup. För nu bar set uppĂ„t hela tiden. I San Fransisco möttes vi av en hel hop guider med olika uppgifter. Vi fick information och efter att betalt 20 Q gav vi oss ivĂ€g. Resan kostade 60 Q. Vi hade 3 guider med. HĂ€r uppe var kaffeodlingar och mycket vackra blommor i alla fĂ€rger. Luften var ren i motsats till Antiguas. HĂ€r vĂ€xte ocksĂ„ ett trĂ€d som de anvĂ€nde till att tillverka sina marimbas liksom en buske som krydda detas tequila, Arriba, arriba!Â
Svettigt men jag hade inga problem. Det var mest ungdomar men de pustade ocksÄ minsann. Efter 1 tim march pustade vi ut. DÀr var en underbar vy över vulkanen Pacaya. Vi tog kort och fortsatte. NÀsta anhalt gav en underbar vy över hela huvudstan! SÄ forsatte vi tills vÀxtligheten tog slut. Först var det som en prÀrie och dÀr betade 4 vackra hÀstar. De anvÀnder mycket hÀstar hÀr. Vi mötte förresten 4 kor som var pÄ vÀg hem. HÀr uppe började det bli kallt. HÀr stÄr ocksÄ stÀndigt 2 poliser, allt för sÀkerheten.  De Àr mycket rÀdda om turisterna. Jag förstÄr bara inte hur det kan löna sig sÄ biligt som allt Àr hÀr. NÄvÀl nu Äterstod lavafÀlten. De var nÀstan svarta och tÀckte stora omrÄden. Det var bara att följa guiden. FruktansvÀrda stup och en liten stig! Arriba, arriba! SÄ kom dimman och sÄ smÄningom röken frÄn kratern. Det blÄste iskallt men vid kratern var det hett. Den Àr nÀmligen verksam. 1998 kom ett utbrott och en grupp var pÄ vÀg. Det blev snabb evakuering och alla kom ner vÀlbehÄllna. Det dÄnade och rök svavelÄnga upp mot oss. Mörkt var det ocksÄ. Lite konstigt men vi var trygga. Men vi skulle ner ocksÄ! Första biten var hemsk. Sedan kom jag pÄ att Äka slalom i askan. Det var hÀrligt i kolmörkret! En del hade ficklampor för sÄ smÄningom kom alla stenarna. Efter nÄgra pauser för att tömma ut aska och sten ur skorna kom vi ner till vÀxtlighet. SÄ tog vi oss med visst besvÀr sista timmen ner. Precis innan mÄl började det regna. SÄ andades vi
ut ! Det var ett Ă€ventyr. Jag pratade under turen lite spanska med 2 damer frĂ„n Palma de Mallorca. De tyckte att jag skulle Ă„ka dit! SĂ„ var det en dam frĂ„n Holland som hade visst besvĂ€r bĂ„de upp och ner. OcksĂ„ amerikanare förstĂ„s men de var spĂ€nstiga. Hade nog varit med förr. Kl 10 var vi hemma och jag promenerade hem frĂ„n busstationen utan problem. MĂ„nga hĂ€lsade âbuenas nochesâ.Â
Konsigt har jag nte alls ont i benen idag. Det hade de som varit uppe pĂ„ Agua.Â
Â
Â
