känner mig som en riktig backpacker
Söndag, jag undrar om datum? Så sitter jag här i Coban i en säng som sluttar från alla håll in mot mitten! Rummet verkade ruffigt när jag kom vid 12 idag, men nu känns det bra för jag är dödstrött. Steg upp 4 i morse för de ringde från resebyrån där jag bokat resa till Coban och sa att de skulle hämta mig kl 05.15. Emma tog emot det. Jag var ensam till la cena som var som vanligt tamates på lördagen. Emma pratade lite och hon fick 200 Q för mitt bagage. Det är det ju värt för jag kan ju inte ta med det! Hon fick också ett spetsljus från Belgien och lite klämmor från Makeni. Så lagade jag till en påse till Carmen som Sonia lovade att ta med till skolan. Jag la i ett spetsljus, 5 virkade hjärtan av mormors och lite klämmor. Hon skrattar nog åt kombinationen. Så sa jag nu hej och hasta la vista till Rene och Sonia. Sonia är ju kvar när jag kommer tillbaka. Jag får bo där om ingen ny student ska ha mitt rum. Har också kollat in ett billigt hotell 45 Q. Det här kostar bara 20 Q. Här finns en dusch men jag tog våtservett. Ska ta in på ett bättre i Lanquin i morgon. Om jag kommer dit! Var först på det fina Dona Victoria hotellet för att få information. Där kom jag in mitt i ett stort bröllop! Sen fick jag prata med direktören. Det finns visst alla möjliga utflykter här omkring. Jag vill till grottorna och vattenfall som heter Semuc Champey. Den utflykten skulle kosta 350 Q. Det tyckte jag var dyrt så jag har letat efter andra resebyråer under dagen. De var dock stängda. Så fick jag se att det går en buss till Lanquin. Ska försöka passa den imorgon bitti. Nu börjar jag bli varm i kläderna och känner mig som en riktig backpacker. Har stressat omkring i stan. Åt god lunch med kyckling, ris och sallad och kaffeför 8 Q. Satt där länge och tog sedan kort på köket! Där kom in en hel hop polisen så artiga hälsade både när det kom och gick. Så pratade jag lite med en pojke i 20-års åldern på stan. Den som jag satt jämte i bussen från Guate var inte så rolig, sov mest. Till slut spydde hans pojke, stackarn! Det var en hop amerikanare i minibussen från Antigua. De skulle till flygplatsen så vi lämnade dem där först. Resan hit var lång men mycket att se. Ett mycket skiftande med höga vulkanberg. Odlingar av alla slag. Det växer bra här. Majs, kaffe, frukt och grönsaker. jag njöt av vyerna. Så körde vi rakt genom en stor kreatursmarknad. Coban är en lite lagom stor stad som man snart lär känna. Ett torg med fontän, en kyrka, en lång parad med försäljaren och en marknadsgatan. Fullt av folk i city som vanligt. Här blir nog liv på hotellet. Nu illtjuter en unge och mycket spring i trappor.
Klockan är bara sex men som vanligt mörknar det då och jag ska minsann sova snart. Ska upp vid fem och gå till terminalen. Får vi se hur det går. Jag blir så full i skratt, tänker på som Lena skulle skratta åt alla konstiga saker i det här landet. Ja det här är ju livet att få resa runt och bara bestämma själv. Det allmänna bussarna kallas chicken bus.
Här regnade lite idag. Den här staden är känd för det. Har visst fått namn efter det. Det är indianspråk quiche tror jag. Jag hörde dem prata så här ibland. Lakanen är visst sida av gamla jeans. Godnatt.
Men inget är så fint som spel på marimba och flöjt, de gamla mayainstrumenten
Igår när jag kom till Hermano Pedro då kom lilla Mari, sköterskan fram och undrade om hon och den andra som jag tog kort på dagen innan kan du få köpa varsitt.
jag fick adressen men inget namn såga sen. Ska iallafall försöka skicka dem. Jag framkallar inga kort här. Min gamla kamera kapsejsade och filmen gick inte att använda. Ska kanske hinna ta en film till till David. Nu satte sig två fransyskor här och babblar franska. Så var det sista dagen med barnen. Mari tog kort på mig och lilla Alex. Robin tyckte jag mycket om liksom Kaspar, Kristina och Andy. Lilla Amalia var också så vacker.
Ack här ligger de år ut och år in. I det andra rummet fanns tonåringar som legat likadant i tio år. Men de har det inte alls så bra hemma. De är ofta offer för undernäring och förlossningsskador.
Sonja var på cykeltur idag och kom hem så nöjd. Vi fick god mat som vanligt med soppa med grönsaker, tortilla, kyckling med avocado sallad. Rene var på fest hos Antonio, vår chaufför på skolan, igår kväll. Sarah kom som väl var inte och åt med oss hon är lite flamsig.
På lördagen gå och Sarah och Emma till marknaden för veckans inköp. Kommer hem i en vagn. Stackare handla så mycket. Jag blir trött av att köpa lite frukt. Idag köpte jag bananer, äpple och vindruvor. Tänkte bjuda men vi får se. Köpte också godis gjort av guajave. Mycket gott. De gör mycket godis av frukt. Så köpte jag bröd i det tyska bageriet. Det är så gott. Annars har de visst bara ljust. Det är mest tortilla som gäller. Här är också mycket turister från Europa. Så började de komma, försäljarna. Men jag säger no gracias. Nu kommer det Trummor förbi. Men inget är så fint som spel på marimba och flöjt de gamla mayainstrumenten. Här har jag då nu stor katedral i synfältet och det gamla presidentpalatset från kolonialtiden. Här vimlar också av förälskade par, precis som på sommaren hemma. En del hippies men inte så många. En äldre man som ser ut som Jesus skrider omkring. Har sett honom ofta. Ska fråga Emma om jag kan ligga över någon natt i rummet när jag kommer tillbaka från Coban Flores -Tikal. Jag måste visst betala 100 quetsal för bagaget. Nåväl det är hon värd Emma. Hon ska också få en present. Nu måste jag se en procession.
