Ja, detta var ett spektakel av stora mått
Fredagen den 7/12
Det var den dan när guatemalteserna brände Bin Laden på ett bål utanför kyrkan Consepsion i Antigua! Det var hejdlöst. När vi kom dit var allt klart för 6-slaget. Bin Laden, som då representerade den onde, satt på en tron och var mycket lik. Det var nämlige ett foto av den riktiga bredvid! 3 stora brandbilar var på plats med blinkande ljus. Så bakom, liksom beredd träda in fanns Maria omvirad av blommor. En musikkår med blåsinstrument spelade och tusentals människor strömmade till. Mycket turister. De från USA kände extra starkt för att bränna Bin Laden. En TV-kamera riggades upp bredvid mej och följde tydligen utvecklingen. En speaker pratade oupphörligt och alla verkade upprymda. Detta är en årlig tradition den 7/12 att bränna den onde innan julen inleds.
Utanför husen på gatorna eldar man ockå en brasa, för att göra rent hus med det onda. Jag såg flera sådana, när jag gick hem. Så började nedräkningen och de sista 60 sekunderna innan 6-slaget räknade man unisont. Så tände man på. Allt flammade upp snabbt, eftersom de hade hällt på bensin tidigare. Det steg ett jubel. Så tände man på en massa smällare och det blev ett öronbedövande oväsen. Som tur var stod jag inte främst, för där var det ett gnistregn.
Så skulle då allt släckas och brandsoldaterna sprutade vattten, så det rök om det. Ja, detta var ett spektakel av stora mått. Men tydligen viktigt, eftersom hela Antigua gått man ur huse, för att vara med. Nu hade jag fått nog och vandrade sakta hem. Det var proppfullt med folk i parken och överallt. Alla hade sina småbarm med. I parken var det så vackert, med en jättestor plastgran, som var finare på kvällen än på dan. Mycket julbelysning och stämningsfullt. Jag var där på förmiddagen och satt och väntade på min film, som jag skulle skicka till David, skulle vara klar. Där jag satt kom jag i samspråk med en pojke i 20-årsåldern. Han hette Marius och jobbade på vardagarna på ett internetcafé och studerade på universitetet på lördagar och kvällar. Det måste man om man ska ha en framtid. Han var så rar och jag fick adressen till en hantverksutställning, som är öppen 12-2 där han också är engagerad. Ja, man slutar aldrig att förundras över de ungas idoghet här. Jag hade då letat runt i Antigua, för att hitta en resväska men det fanns inte. Måste nu fara till Guate i morgon! Efter lunch gick Sonia och jag till skolan. Där skjutsade Antonio oss till den gamla staden, där det var marknad. Den gamla stora kyrkan var underbart vackert smyckad inne med tusentals vita blommor. Mycket vacker altartavla föreställande Maria med 3 änglar på var sida fyllde koret bakom. Mycket folk vallfärdade dit för att falla på knä, göra korstecken och be. Ingen mässa utan efter en stund gick de ut igen. Kvinnorna niger för Maria. Utanför var det marknadsvimmel. Mycket godsaker såldes och olika delikatesser. Vi var 3 från USA, 3 från Tyskland och jag. De andra skulle naturligtvis ha öl. Jag nöjde mig med jordnötter. Tack och lov att man reser ensam. Där var också många karuseller, slänggungor och annat tivoliaktigt. De såg mycket skrangliga ut. Men barna hade lika roligt som våra på Liseberg. Alla tuggade och åt. Ja, detta var en fiesta för guatemalteserna. Jag var måttligt imponerad. Antonio hälsade hjärligt på mig och hade två brev. Ett julkort från Gen som fått adressen från Britta. Så ett långt brev från Kerstin i Stockholm. Hon hade skickat med urklipp om Guatemala ur tidningar. Det var intressant, dock inget nytt. Hon och Uffe ska fara till Cuba efter jul 2 veckor. Sedan måste vi träffas och utbyta erfarenheter. Hon har börjat läsa spanska inför resan. Så far jag till Guate och till Atitlan på söndag.
Kommentarer
Trackback
