amerikaresa

Måndagen den 4 augusti

Idag måndag var det lika varmt och jag hade ont i huvudet och benen värkte och svullna. Vi satt ute i trädgården och sydde. Den 5 var det lika varmt. På morgonen den 6 åskade det och regnade det riktigt bra och det svalkade något. Vi bakade och sen satt vi ute. Esther kom och vi drack kaffe och åt nybakade kakor och grahamsringar. Så åkte Anita, Arthur och Anna till Janesvillle för Anna skulle säga adjö åt Doris men så kom de hit när de rest och vi prata lite så gott det gick. Doris och Bud är så väldigt rara men så kom de tillbaka igen när de inte fann dem hemma.

Den 7/8 var sista dagen Anita var i Milton. Hon reste halv 3 och vi följde med till den staden där hon skulle stiga på det väldiga tåget som gick till Seattle. Hon är så rar och god lilla Anita så det kändes riktigt tomt efter henne. Alla tyckte om henne och hoppades hon får det bra hos sina släktingar. Ikväll var det jordbruksutställning i Janesville och Betty med familj åkte dit och Anna följde med. Lilla Betty Jean hade fått det blå bandet, något pris. Så var det så många kreatur . Jonny och Bud fick andra pris för sina kvigor. Jag var inte med för det var inte plats i bilen. Jag var hemma och sydde på Ediths tavla. Anna var så yr i huvudet av allt stim och väsen så det var bättre att vila hemma. Jag var och prova en dräkt som jag ska få på en plats som vi åkte igenom. I kväll är det inte riktigt så varmt så mina fötter är bättre. Det är så fint om kvällen med alla små flugor som lyser och syrsorna spelar i träden så högt så man hör det in. Idag fick jag brev ifrån Esther J. Hon tala om att Carl Pettersson var död. Nu är det sent och jag ska gå till bädd i mitt vackra rum. Mina kära därhemma skall väl snart gå upp. Vi är 6 timmar efter här.  Vi har 1 timme sommartid före den ordinarie tiden.

Idag är det 10 augusti. Här är det varmt idag också. Tänk om vi kunde ge lite åt dem därhemma som har så mycket regn och vi har så lite regn och så mycket solsken. Igår var det 41 grader i Dakota. Här var väl omkring 35 grader men det är skönt att det inte är så varmt om nätterna.  Idag ska vi resa på det stora släktmötet, det blir nog intressant.

Söndag kväll den 10/8, Nu har vi lyckligt kommit hem. Det var så roligt. Vi reste efter 11 och det var så hett. Det var vi tre och Barbara Ann. Det var så vacker väg. Vi åkte förbi ett par stora sjöar. Det var så mycket folk så man knappast kunde komma fram. Det är en fin plats, Honey Bear. Det var en stor park utmed sjön och så många hus, affärer. Allting var små nallar på, servetter och alla koppar. Ja, vi satte oss i parken medan vi väntade på de andra. Ellen Bergbom, Irene och Otto kom på samma gång som vi. Så kom Barbara och Philip med sina små töser och sedan Arthur och Virginia med sina små pojkar, Philip och Jimmy. Så Doris och Bud med David, Tommy och Christina. Roy med Jonny och Bobby och lilla Patty Ann. Sist kom Rockfordarna. Carl och Edith, Armour och Ruth med Joel, Gwendolyn och Lynette. Betty och Bill med Pamela och Marcia. Så gick vi in där borden var dukade. 3 stora bord och 3 mindre. Ja så kom Effie och Arthur Håkansson med dottern Harriet och hennes man Carl Johansson och sonen Greger.  Tillsammans 40 personer. Det är stor släkt men Betty och Bob och lilla Betty Jean var inte med. Inte Billy, Linda och Nancy och inte Armours stora pojke Carl Arthur. Det blev ett dyrt kalas för Arthur. Vi fick en god frusen fruktsallad och en grönsallad med alla sorters grönsaker, oliver, selleri, gurka, morötter, bönor, ost och bröd. Så fick vi benfri höns och sås och olika efterrätter, glass eller paj och kaffe. Så gick vi ut och satt i parken och pratade. Det var så roligt att träffa dem. När vi sen for hem kom det rikligt med regn och åska och det var skönt för det var så väldigt hett. Det regnade när vi kom hem. Så läste vi ett guds ord innan vi gick till bädd och det är gott att få lämna oss i guds omvårdnad och alla våra kära och att vi har sluppit olyckor. Det var sådan trafik så det var bil intill bil långa sträckor så det är under att man kommer igenom. En bil höll på att köra mot oss då han körde på fel sida.

Nu är det den 17 augusti . I måndags tvätta och baka vi. Trots värmen gick allt bra. Smörbakelserna var svåra för Anna att göra, men blev ett över förväntan gott resultat. Vi skulle ha kalas på onsdag och det var mycket att göra på tisdag baka Anna ostkakor och städa hela huset och på kvällen var allt i ordning och så kom onsdag då var det härligt väder inte så varmt utan just lagom då det förut varit 40 grader och vi hade lite att ordna med. Kl halv 12 kom två bilar med missis Ellen Bergbom från Chicago, Edith Sager, Olga Märtha. Missis Rhodin, Hanna Lind, Ellen Carlsson, Christina Carlsson, Esther Svensson. Alla var så glada och det var så roligt. De är så hjärtliga och så fick de först varsitt glas dricka och kex när de kom. Så fick de sätta sig till bords. Anna hade gjort allt så svenskt . Blåklint och ringblommor i en skål runt den svenska flaggan. O, så mycket blommor alla stans. Först fick vi en härlig fruktsallad med så många sorters bär och så potatis och köttsallad, bönor, rödbetor, gurka, gelé, bullar och smör och så kaffe och ostkaka. Alla blev så förvånade så sen var samtalet om matrecept en stund. Det var så gott alltsammans. Och så gick de alla ut i trädgården och titta. Så satt vi där ute tills kaffet på nytt var färdigt. Då vi alla satte oss till bords och fick underbara smörbakelser, grahamsringar och vaniljkakor. Efter en stund for de hem igen efter en lyckad utflykt. På torsdag tvätta och strök vi. Anna hade en del att ordna med packning för morgondagens långfärd till Kabetogama. Doris kom och tog mig med till en plats där jag skulle få min dräkt. Den var så vacker. Så kom de på kvällen med David som skulle med oss. Så kom fredag morgon. Vi hade inte sovit mycket för åskan gick och det regnade en bra tid av natten men på morgonen kl 5 då vi gick upp var det fint igen och vi stuva in allt pick och pack och gav oss iväg. Det blev ganska varmt fram på dagen då det klarna och vi åkte igenom många städer och stora farmland. Halv 12 stanna vi för lunch i en park och där hade den svåra tornadon farit fram så det hade tagit många träd där och dödat en del djur de hade i parken men dessutom hade det tagit hela skogen på ett ställe och många hus var alldeles förstörda. Sen hade det tagit en hel stad strax intill men det såg vi inte vid den vägen. Det smaka underbart att dricka kaffe och äta smörgåsar och så fortsatte vi. Vi hade 400 mil att åka den dagen men Arthur och Bob byttes vid att köra så hann vi slutligen till Superior en stad vid de stora Järnmalmsgruvorna så Duluth strax intill och då var vi inne i Minnesota. Stora skogar låg vid Duluth föreföll ingen vacker stad vid första påseende men när man kom igenom affärsstaden var det vackert och vid motellet var vi stanna över natt låg förtjusande högt över sjön vart vatten båtar lastade med järnmalm gick till och från. På det vattnet kunde man komma först ut i Michigansjön genom en flod, sen genom sjöar och floder ut till New York för att sen kunna föras ut på Atlanten vart som helst även till Sverige.