amerikaresa

Vi har kvällsflygning till Toronto och efter 2 timmar ser vi den imponerande staden med alla strikta, korrekta och raka skyskrapor och färgskimrande ljus och alla lampor vid landning.
Toronto är provinshuvudstad i Ontario och den största staden i Kanada.
I Kanada och Nordamerika är staden en viktigt finans- och handelscentrum. Namnet Toronto betyder träd som står i vatten. 
Staden är en av de mest multikulturella i världen med 80 etniska tillhörigheter och över 100 skilda språk.
Den första europeiska närvaron i Toronto var franska handelsmän vid Fort Rouillé år 1750. Den stora inströmningen av européer var av lojalister som flydde den amerikanska revolutionen under mitten till slutet av 1780-talet.

I Toronto finns världens näst högsta fristående byggnad CN Tower. Vi såg tornet men hade ej tid att åka dit, vi fick beundra det på avstånd.
Vi bor även denna natt på hotell Hilton där vi längst upp på takterrass hittar en pool, där jag och Clara tar oss en simtur efter frukost. Det är en häftig känsla att simma ut eftersom poolen delvis är utomhus, och runt omkring oss reser sig skyskrapor runt oss som stora kalla jättar. Vi är helt ensamma i bassängen och har svårt att slita oss från den varma bassängen.
Innan vi blir hämtade på hotellet träffar Clara en ny vän i en liten affär på hotellet. Det är en japanska som visar Clara hur man viker en papperssvala.

Vår tid i Toronto var begränsad eftersom detta bara var ett stopp på vår resa hem.
Men dagen blev händelserik. På morgonen hämtade Kevin och Tracy, som är affärsvänner till Peo, oss på Hilton hotel , för att sedan ta oss mot Niagarafallen. Vi gör ett stopp på vägen för att äta lunch. Vi blir bjudna på en fantastisk god lax, den godaste jag någonsin smakat, sedan kör vi vidare mot slutmålet. På vägen passerar vi förbi många vackra vingårdar och även vackra trädgårdar.

Niagarafallen ligger på gränsen mellan USA och Kanada vid tvillingstäderna Niagara Falls, New York och Niagara Falls. Vattenfallen finns i Niagarafloden i östra Nordamerika.

De vattenfall som ingår i Niagarafallen är Amerikanska fallen (American Falls), Hästskofallen (Horseshoe Falls, även känt som Canadian Falls) och Brudslöjefallen (Bridal Veil Falls). Hästskofallen ligger till två tredjedelar i Kanada och till en tredjedel i USA. De andra två fallen ligger i USA.

Niagarafallen har en fallhöjd på cirka 54 meter och är breda och har en extremt hög vattengenomströmning.

Fartyg på Niagarafloden tar Wellandkanalen, en del av Saint Lawrence Seaway, för att undgå Niagarafallen. 50 till 75 % av floden rinner inte genom fallen, utan leds istället genom turbiner som förser närliggande områden i USA och Kanada med elektricitet.
Vid fallen finns ett minnesmärke över Nikola Tesla, vilken var den förste att utvinna elektrisk energi från Niagarafallen.

Vi kommer då slutligen fram till de imponerande fallen, där det är en hisnande känsla att titta ner på allt vatten som faller i en strid och kraftig ström ner hela tiden och småstänker på oss. I mitten bildas vattenånga som dimma och blandas med solen. Ljudet av fallet är öronbedövande och det är svårt att urskilja något annat ljud eller att prata med varandra. När vi sitter i bilen tillbaka dröjer sig suset från fallen kvar i öronen.  Kraften är snabb och evig och tar aldrig slut, vatten forsar ner med hisnande fart.
Man har svårt att slita sig från utsikten och den vackra regnbågsformationen som bildas ovanför fallet på grund av solen och allt vatten, så mycket vatten. Man tänker även på de äventyrare som i en trätunna riskerat sina liv genom att ta sig ner genom fallet. Vi står på den vackrast sidan, den kanadensiska, enligt våra vänner Tracy och Kevin. Det kan vi nog hålla med om.

Vi blir skjutsade tillbaka till Toronto och flygplatsen, där vi kommer att flyga hem till Sverige kl 20.40. Tanken var att vi skulle besöka Kevin och Traceys hem, men tyvärr räckte tiden inte riktigt till denna händelserika dag. Det får bli en annan gång om vi återkommer till Kanada. Vi är så nöjda med vår dag vid fallen och härlig lunch med äkta kanadensisk lax. Vi tackar och tar farväl av våra vänner.
Natten flyger vi hem och landar i Köpenhamn kl. 7.45. Tar tåget till Båstad och sedan åker jag och Clara för att hämta Britta och Felix på katthotellet i Ängelholm. Britta är nonchalant och ger oss inte en blick, men Felix visar sin kärlek och glädje och stryker sig mot Clara. Supernöjd att få komma hem igen.
Vår amerikaresa är slut och vi är nöjda och ännu en upplevelse rikare. Mötet med Oscar och platsen där han studerat och spelat tennis var viktig och värdefull. Ett nytt perspektiv och en ny utsikt ger oss ännu en pusselbit eller nyckel i livets labyrint. Ett litet steg till i klättringen upp för berget.

Lite regn, lite tid för reflektion. Skriva färdigt. Paus för trevlig lunch med Kerstin och Göran från Göteborg. Livet går vidare och jag hör mammas ord " glöm inte bort att tänka att när man är mitt i livet har man det som bäst trots att livet just då är som mest kämpigt och intensivt med lite vila och egen tid".