ombord på amerikabåten
Så ringde Aldur, de var komna till stan. Då passa jag på att be honom komma och hämta mej och Arne i sin bil. Så kom han och vi åkte till kontoret och hämta biljetten och sen till båten med mina väskor, allt gick fint. Det var ju underbart för mej att bara följa med och åka. Så var vi och hälsa på Märtha i hennes affär och sedan till DUX – affären där Arne arbetar, väldigt stiligt. Så var allt klart och vi åker till Hästhovsgatan igen och drack kaffe. Senare på kvällen kom Aldur och Ruth hit och vi såg på TV, mässan i Göteborg och riksdagsgubbar. Så var andra dagen gången. Tredje dagen var vi uppe tidigare. Vi åkte till båten halv 9. De var med och besåg den stiliga båten inuti, Arne, Dagny, Aldur, Märtha och Vanja. Ja det var en upplevelse. Kl lite över 10 måste alla besökare lämna. De gick upp på betongskjulet och jag stod ensam på däck mittför där de stod. Jag var ju inte ensam, men just där var det inte många och jag kände ingen. Solen sken så varm, men det var kallare där de stod omkring en timma innan båten gick. Jag stod länge och såg dem och sedan gick vi ner i hytterna. Kl halv 1 var det lunch. Jag fann då Elisabeth så vi sitter vid samma bord och 2 andra gamla damer som varit länge i Amerika, men såg lika enkla ut som vi. Vi fick smörgås med en hel del rätter, kalops och potatis. Persikor och kaffe. Kl halv 4 fick vi kaffe i salongen. Middag kl 7, då fick vi sparrissoppa, smör, bröd och sill. Potatis och kalvstek och grönsaker. Vid sju så kom vi in i Köpenhamn, var intressant att se Helsingborg och Skånekusten och Helsingör och efter allt vi sett denna dag var det skönt att gå ner i den sköna goda hytten. Min hyttkamrat är en fin rar 80-åring.och i Köpenhamn kom den tredje kamraten ombord, men Elisabeth är ensam i sin hytt så vi skall bedja att jag får flytta in till henne. Hon tycker nog att det är trist att vara ensam.