Los Angeles inte så lugnt och skönt som Milton!
Fredagen den 27 juni
Ja nu är jag i den underbara staden Los Angeles, men så underbar som jag trodde är den inte. Det är en förfärlig luft, het och kvav på dagen med en slags dimma som är som rök. Solen skiner inte igenom, men resan var härlig hit. Vi åkte igenom stora apelsin och andra fruktodlingar, vindruvsfält och sen tomat och bönfält och persikofält så långt ögat kunde se. Omväxlande med majs och jordgubbsfält och sallad och andra grönsaksland. Det gick hundratals arbetare och plockar och rensar. Så kom vi in i kullarna och bergen där vi far igenom flera tunnlar så kom vi till Medelhavet. Det var storslaget att se. Vi far många mil just via stranden. Så var det många större och mindre städer. Där var så vackert med stora träd som blommade, röda och blåa blommor och så väldigt mycket palmer. Eukalyptus träd och många andra som vi inte visste namnet på och stora fält med rosor.
Så kom vi till Los Angeles. Vi tog en taxi till Biltmore hotell, det största i världen säger de. Vi fick stora fina rum med TV och alla bekvämligheter och en fin god bädd, men det brusar nerifrån gatan som ett dånande vattenfall för att överröstas emellanåt av sirenerna från ambulanser. Vi såg den idag rycka ut , och så brandbilar och polisbilar. Det var ett fasligt tjutande. Ja idag har vi varit ute hela dagen och åkt bil och sett mycket. En pojke från kontoret här i stan, som har hand om Burdicks kontor skjutsade oss först till en vacker plats 8-10 svenska mil härifrån. Det kallas sagoslott, ett sagoland för barnen, men det var ju mer stora. Det var stora slott och sen allt möjligt som tänkas kan och mer därtill. En massa tåg nästan så stora som vanliga fick man åka på genom de mest förtjusande blommor och träd. Så åkte vi i en vagn som drogs av två små fina hästar och så åkte vi i en båt på en flod och där var så många djur vid stränderna i snåren. Lejon, noshörningar och stora gorillor och ormar som hängde i träden rakt över huvudet på oss. Krokodiler i vattnet, alla rörde sig och det tjöt och vrålade och man kunde inte se att de var levande för de gapade och tjöt och rörde sig. Och så stod det en massa indianer på stränderna som skulle kasta sina svärd. Och det var stora fjärilar som fladdrade med vingarna och alla slags fåglar som kvittrade i träden. Barnen red på åsnor och hästar och sen var det ju allt annat att åka i för barnen. Sen var vi och skulle åka till månen men det var väl det inte var verklighet för det vill jag inte ändå. Ja sen gick vi ut ur sagolandet och gick ut till verkligheten igen.
Vi åkte ut till havet och såg en massa båtar. Vi körde förbi stora fält så långt man kunde se med oljepumpar . Det var märkvärdigt alldeles. Sen åkte vi upp på kullarna och såg hela stan under oss. Det var nästan kusligt så högt var vi. Jag hade varit uppe i San Fransisco och tänkte att jag inte skulle göra om en sådan resa men nu var jag med om detsamma igen. Sen stanna vi och gick in i en kyrka som var byggd av bara glas. Taket var murat delvis av någon sten. Det var en liten kyrka som låg just på en kulle. Trapporna var av sten och där gick två män och sopa trapporna. Så var det en vaktmästare därinne. De spelade så sakta och dämpat . Sen åkte vi ner till en restaurang som låg nere vid havet och åt middag. Sen var det mörkt när vi reste hem, men då var det vackert med all belysning och trafiken var väldig. Vi mötte omkring 200 bilar i minuten. Så var vi framme vid vårt hotell, trötta och nöjda att få gå till bädd glada över att Gud i sin stora nåd bevarat oss från olyckor och allt annat. Nu hade vi sett nog av staden och är glada att få vila så länge som helst innan vi reser vidare i morgon kväll om allt går som vi tänkt . Glada att vi slipper bo i denna stad för så skönt som i Milton finns då inte, lugnt och skönt.
2 juli
Sista dagen i Los Angeles sov vi länge. Så gick vi ner och åt lunch och sen åkte vi taxi ut till en plats och såg en film men inte en film vad som helst. Det var en verklighetsfilm, så underbar. Det var tre filmer tillsammans och vi tyckte precis vi satt i flygplanet. Filmen var tagen med flyg och även från bil. Det visa nästan hela världen, en hel del länder så lever de som om vi sett det i verkligheten, det var Palestina, Jerusalem, örtagården, Jesu grav, Gennesaret, Betlehem, Döda havet och Sinaiberget och sen Indien, Japan och berg och öken och eldsprutande berg och Rom och påven och allt hans ståt så enastående.
Sen reste vi klockan 9 från Los Angeles och reste hela natten och hela söndagen och den natten tills halv 2 på måndag då Arthur kom till Chicago och mötte oss. Vi såg mycket underligt under den resan också. Vi for igenom Arizona, Mexico, Kansas och flera andra stater. Det var indianer och de bodde i små lerhus och det fanns inte annan än denna gråbruna lerjord på hundratals mil och bara åkerland långa sträckor och så kom bergen och kullarna så höga och tåget slingrade sig sakta fram uppför alltjämt till över 7000 fot över havet sen bar det nerför igen. Det var ett fint första klass tåg och vi hade det gott och bekvämt. Gå och sätta sig vid fint dukade bord, vita servis och de svarta uppassarna hade vita fina kläder och var så vänliga och glada. Vi sov ganska bra men när vi närma oss Illinois stat började det vara grönt och odlade fält, apelsinlunder och så mycket fina fält med så fin gröda.
Ja det var skönt att komma hit till Milton igen, här var så skönt och tyst. Elisabeth och hennes syster och svåger hade varit här tidigare på dagen . Det var tråkigt att vi inte kunde träffa dem, men det var tråkigt att vi inte kunde träffa dem men det var inget att göra. Idag har Esther varit här en liten stund på kaffe . och så åkte vi ut till Janesville en tur och ut till farmen. Billie hade 7 barn nu för Doris 2 pojkar var där också. De är så rara och kramar och pussar oss och goa är de. När vi kom hem hit hade jag två brev från Sverige, ett från Eric och ett från Britta och då tala de om att Regina fått en liten tös och hon var redan 3 veckor. Hon var nämligen född 9 juni.
